Att berätta för kollegorna!

Idag hade jag medarbetarsamtal med min chef. Hon vet ju om att jag går den här kursen, men jag gör det helt på eget initiativ och på min fritid. Vi kom att diskutera det här med barnens inflytande över dokumentationen i förskolan. Det blev en intressant diskussion som slutade med att chefen frågade om jag kan tänka mig att berätta om detta för mina kollegor på de planeringsdagar vi har i augusti. Hon föreslog att jag ska berätta och dra igång lite "bikupediskussioner" utifrån en del frågeställningar från Svennings bok "Vad berättas om mig?" Hjälp!!!! tänkte jag, men jag lovade att fundera på det. Det kan ju faktiskt bli riktigt kul och tänk vilken chans att påverka. Men jag är inte den som direkt älskar att prata inför stora grupper. Och vi är många! Jag tror att hela vår enhet består av lite drygt 60 anställda. Oj oj oj!

Innehållet i pärmen/portfolion

Jag har funderat mycket över våra barns pärmar (eller portfolio som de kallas ibland) och de är egentligen inte så mycket annat än ett fotoalbum över barnets tid på förskolan. Och det är absolut inget fel i det, barnen älskar sina pärmar. Vi förvarar pärmarna längst ner i en bokhylla så barnen kan själva ta fram och titta i dem. Det gör de ofta och de pratar och reflekterar över innehållet. Så pärmarna fyller ett viktigt syfte de också. Men jag skulle vilja något mer. Göran Krook och Maria Lindewald skriver i sin bok, Portfolio i förskolan, på sid 11 att:

"Alla barn har rätt att få se sin egen utveckling och sitt lärande och portfolion gör detta arbete synligt. Barnet får en konkret överblick över sitt eget lärande i förskolan. Portfolion koncentrerar sig på vad det enskilda barnet kan, tycker och tänker. Den visar också barnets vardag på förskolan"

Och när jag läser det tänker jag att vi har ju kommit en bit på väg i alla fall. Våra pärmar visar absolut barnens vardag på förskolan. Kanske det är så som någon annan kursdeltagare skrev, att vi gör det svårare för oss än vad det behöver vara. Jag skulle inte vilja ta bort de vardagliga bilder och texter som vi sätter in i barnens pärmar men jag skulle vilja komplettera med mera dokumentationer som visar på barnets lärande. Jag skulle också vilja att barnen får mera inflytande över vad som dokumenteras och vad som sätts in i pärmarna. Som Svenning skriver i Vad berättas om mig? på sid 42: "Att barnen får möjligheter att påverka dokumentationsprocessen är avgörande för att man ska få veta vad barnen anser vara viktigt att dokumentera och varför"

Jag känner att detta måste jag fundera mera på och sedan ta upp det till diskussion i mitt arbetslag. Vi har kommit en bit på väg, men jag tror det är dags att ta nästa steg nu.

(Bilden visar hur vi förvarar barnens pärmar, jag har suddat bort namn och foto på pärmryggarna)

Förskollärarlegitimation

Idag fick jag min förskollärarlegitimation. Det kändes jättebra att få det på papper även om jag tog examen 1984. Lite speciellt på något sätt!

Fotografering

Nu har jag läst Svennings bok "Vad berättas om mig?" Jag upplevde boken lite "rörig" och svårläst. Den kändes lite osammanhängande, framför allt i början, men boken gav mig många tankar och funderingar. Jag ska gå tillbaka och läsa vissa avsnitt igen innan jag går igång med att skriva inlämningsuppgiften.

Boken gav mig många tankar om barnen och deras inflytande över all dokumentation vi håller på med i förskolan och detta känner jag att jag måste fundera mera omkring och även diskutera och reflektera omkring tillsammans med kollegerna på förskolan.

En sak som jag funderat lite på tidigare och som även togs upp i boken är vad som händer med alla foton som tas i förskolan både av personal och föräldrar.

Svenning skriver på sid. 87 "Personalen får inte fotografera barnen i förskolan utan tillstånd fårn vårdnadshavarna. Är det då inte en paradox att föräldrarna kan fotografera så mycket de vill vid olika evenemang i förskolan." Och på sid. 88 " Om vi delar ut bilder som personalen tagit i förskolan på cd-skivor till föräldrarna, tänker vi då på hur de kan komma att spridas?"

Vi har just haft inskolningar på min avdelning och denna gång tyckte jag att det var väldigt mycket fotograferande och även filmande från föräldrarna (med iPhone). Efter inskolningen har vi diskuterat detta i arbetslaget och vi kommer att ta upp det till diskussion på vårt APT nu under februari. Hur ska man göra? Ska vi införa fotoförbud på våra förskolor? Samtidigt kan man ju förstå att föräldrar vill fotografera vid t ex Lucia och liknande tillfällen.

Detta med att vi ger föräldrarna cd-skivor med bilder från förskoletiden när barnen slutar i förskolan känns ju enklare att sluta med. Dessa diskussioneer tycker jag att vi helt enkelt måste ta i våra förskolor om vi inte redan gjort det.

IUP i förskolan?

Igår tittade jag på föreläsningen om pedagogisk dokumentation. (Den som finns på kurssidorna) Många tankar for genom mitt huvud under tiden. Där dök IUP upp som en dokumentationsmodell. För några år sedan använde vi ett slags IUP, eller "Utvecklingsplan" som vi kallade det, på min förskola. Efter många och långa diskussioner slopade vi detta. Vi kom fram till att när vi skrev i dessa utvecklingsplaner så gjorde vi samtidigt bedömningar av barnen och det är inget vi varken vill eller ska hålla på med. Hur gör ni andra? Använder ni IUP i era verksamheter? Hur gör ni i så fall för att säkerställa att det är verksamheten och inte barnen som bedöms?

Länkar till en intressant artikel om bedömning i förskolan.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/09/16/darfor-maste-vi-diskutera-bedomning-forskolan